Efter två mulna dagar kom sommaren och solen äntligen tillbaka till oss, och självklart ville vi ta vara på dagen.
Vi spenderade dagen i Bodaviken. Kusinerna leker hela tiden. Tjejerna passar på Joline hela tiden och hjälper henne, håller i handen och Joline stormtrivs. Det är så gulligt att se.
Wilmer busar och leker massor med tjejerna också, och trots att de inte kan kommunicera med varandra, eftersom de inte kan mer än några ord svenska och han några ord engelska, så funkar det kanon ändå. Med teckenspråk och allt vad de nu gör så kommer de överens och leker jättebra.
Det är så härligt att se att dom alla tillsammans och glädjen de har tillsammans. Det värmer i hjärtat, för det gör ont så mycket som man saknar dessa små godingar, eftersom det oftast går 1 år mellan varven tills vi får ses igen. Så man uppskattar all tid i världen som man får.
Tanken var att vi skulle åkt till Smultronstället allihop ikväll, tillsammans med min syster och Jocke, men Claes fick larm 1 h innan han skulle gå av jouren, och har inte kommit hem ännu, så vi skippade smultronstället och åkte till Sandviken och åt glass och lekte i lekparken istället.
Det blir inte alltid som man tänkt sig….
Åh, så synd att de inte kan mer svenska… Så viktigt att bevara tvåspråkighet! Det är guld värt när de kan få det ”gratis”.
Åsa. Ja visst är det synd. Men vi jobbar på att de ska lära sig språket nu. Och de har gått lite i svensk skola också 🙂
Härlig dag!:)
Sandra, jag måste ha dina byxor! Var har du hittat dom?
:):)
Suzi: tack 🙂 älskar dom, så mjuka och sköna!
De kommer från Vero moda! 🙂