Sandra – Mamma till Wilmer och Joline

Annons

#Metoo!

Hashtaggen som fått en enorm spridning. #Metoo
Den både glädjer mig och får mig att må så fruktansvärt dåligt.

.

Glädjer mig, (förstå mig rätt nu) för att kvinnor nu äntligen sätter ner foten. Att vi faktiskt visar att det här är allt annat än ok.
Vi ska stötta varandra och finnas där för varandra. Inte komma på konstiga bortförklaringar som faktiskt ”skyddar” den man som gjort fel.
Inte säga, – Men det är killar, du vet hur de är…

Det glädjer mig att den samhällskultur vi lever i kanske kan förändras.
Det här är iallafall en början, där vi kan hjälpas åt att forma en framtid. där det finns ömsesidig respekt män och kvinnor emellan.
Jag vill inte att min dotter (eller son) ska behöva växa upp i det här klimatet som är nu.
Där kvinnor inte kan klä sig i vad de vill utan att framstå som ett sexobjekt, som i sin tur då leder till att det helt plötsligt skulle vara ok för män att ta på den kvinnan.???!!
Jag vill att mina barn ska växa upp, och känna sig trygga i sig själva.

 

Det är dags att förändra världen för de barn som vår generation nu är föräldrar till.  För de barn som jag hoppas,  kommer växa upp i en värld där deras kroppar är deras och som de själva ska bestämma över.

 

Men #metoo, den skrämmer mig också, något fruktansvärt. För den visar hur otroligt många det är som faktiskt blivit utsatta för män, mot sin vilja.

Hundratusentals kvinnor som berättar. Många för allra första gången. De har burit denna hemlighet kanske i åratal.

Tänk att gå och bära på något sådant fruktansvärt. Att inte våga berätta. Att känna skuld och skam för det man utsatts för. Hur sjukt är inte det?
Så jävla vidrigt rent ut sagt.
Varför ska vi känna skuld över något som vi blivit utsatta för?
Mansgrisar som tror att de äger rätten till att göra vad de vill på en kvinna. De tror att de äger hela världen och att alla finner sig i vad de vill.

Men vart är alla dessa män som gått över gränsen nu? Man behöver ju inte specifikt utfört en våldtäkt för att vara en av alla dessa förövare som kvinnor berättar om under hashtaggen #metoo

Det finns ju också en hashtag just för alla dessa män, som rent logiskt borde ta fart den med – #ihave.

För bakom varje #metoo borde det logiskt sätt finnas en #ihave

 

Jag hoppas verkligen att det här kan vara resan, på väg mot en framtid, där män respekterar kvinnor.

 

Bildresultat för metoo

 

 

 

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

Graviditets och barntankar del 1!

Nu när barnen börjar bli stora, så kommer ofta frågan upp, Är ni klara med barn, eller vill ni ha en liten till?
Jag blir alltid så oerhört kluven när jag får den frågan.
Jag vill och kan inte säga, nej, vi är klara. (Även om jag vet att min blivande man är väldigt klar med allt som heter småbarnsår)

Men jag kan inte säga nej, för man kan aldrig veta hur man kommer känna i framtiden.
Självklart kommer en hel del lyxiga och sköna fördelar med att ha lite äldre barn, som klarar sig mer och mer själv.
Men samtidigt, så är det ju så oerhört mysigt att vara gravid.
Men det är också så oerhört häftigt att se en liten mini människa komma till världen och växa upp och utvecklas till sin egna individ.
Det är en gåva att man fått uppleva det två gånger i livet. (hittils)

Både Wilmer och Joline var väl planerade.
Jag åt P-piller och vi beslutade tillsammans att vi skulle försöka bli gravida.

Det tog 3-4 månader innan jag blev gravid med Wilmer, och jag minns att det kändes som en evighet.
Varje månad, när man visste att det närmade sig mens, så var man super pirrig. Och blev lika besviken när man upptäckte att man inte var det.
Trots att jag visste att det kunde ta tid, så blev man för varje gång mer och mer säker på att det var något fel.
Jag minns att jag köpte ägglossningstest, för att kunna tajma in i rätt tid.

Vi firade jul i USA julen 2007, och hade tillsammans med Claes föräldrar och bror med familj hyrt ett stort hus uppe i Blue Ridge mountains i Georgia.
Det var där som Wilmer blev till. Jag plussade i januari.
Tog testet i smyg och fick vänta ända tills kvällen att berätta för Claes, då jag inte ville ta det över telefon,
Lyckan var total. Vi skulle bli föräldrar.

Men med graviditeter kommer också oroligheter.
Jag kommer ihåg att jag HATADE de första 12 veckorna som gravid. Jag var konstant nervös över att få missfall.
Varje gång jag gick på toa kollade jag i mina trosor. När man såg att det var lugnt drog man en lättnads suck. Så när man passerat de mest kritiska veckorna var man så lycklig.

Vi berättade för våra föräldrar och familj att vi skulle få tillökning på Alla hjärtans dag.
Det var väldigt tidigt, men vi hade gjort ett VUL med en bild i v 8, som de fick som en Alla hjärtans dags present.
Även om vi fått missfall så hade ju de fått veta det, så därför kändes det som att vi kunde dela med oss om vårt plus för våran familj.

Det tog jättelång tid innan det syntes något på mig under första graviditeten.
I v 20 kunde man ana en liiiiten liiiten bulle på magen. Men från v 25 och framåt gick det snabbt.

Jag har alltid mått väldigt bra under mina graviditeter. Inga åkommor eller direkta illamåeenden, utan jag har  mestadels varit precis som vanligt.
Kunde vakna upp med lite kramper i vaderna på natten ibland, men jag var väldigt förskonad.

Ultraljud gjorde man bara en gång då. i v 20.
Jag var så himla nervös, men allt såg jättebra ut.
Vi fick inte reda på vad det var för kön, men vi tyckte inte att det var viktigt.
Alla i min närhet sa, Du kommer få en tjej. Du är en typisk tjejmamma,. Så på något sätt trodde jag också att det var en liten flicka inne i magen.

Vi var mitt uppe i vårt husbygge när jag var gravid med Wilmer. Stressen att huset skulle hinna bli klart innan bebisen kom var enorm.
2 veckor innan han föddes gick flyttlasset och vi fick bo i ett liten flyttkaos ettag. Men vi hann att komma på plats, så det var skönt.

 

Jag vaknade 04,45 på  natten, 3 dagar före BF, och var lite fuktig i trosorna, och trodde först jag kissat på mig. Men strax därefter kom värkarna.
De kom med 6 minuters mellanrum.
Klockan 8 åker vi mot förlossningen. Väl i undersökningsrummet var jag öppen 6 cm.
Tog epidural, men allt stannade av då. Var fullt öppen vid kl 12. Men fick inga krystvärkar. Fick värkstimulerande dropp, och kl 14 kunde jag börja krysta.
14.29 kom föddes vårt älskade mirakel. 
Claes såg snabbt att det var en pojke, och tänkte, shit, hoppas inte Sandra blir besviken. (Eftersom alla fått mig att bli inställd på en tjej)
Jag såg att det var en kille och sa – Oj, det är en kille :)
Där och då var jag lyckligast i hela världen!
Vi bestämde oss för att ge honom namnet Wilmer. Vi valde mellan det och Theo.

 

Hela förlossningsberättelsen kan ni läsa HÄR

 

Det här inlägget blev väldigt långt.
Jag får dela upp det i flera delar. Det här var del 1.
Så stay continued, så får ni läsa om min andra graviditet och övriga graviditets och förlossningstankar.

 

 

 

Annons
Kommentera (4)

Kommentera

Se fler...

Veggo tisdag – Pasta med Zucchini och soltorkad tomat!

Idag var det Veggo tisdag här hemma, och vi lagade en supersnabblagad Italien inspirerad middag, som var oerhört god.
Skippar man parmesanosten är den vegansk.
Det här är ett perfekt recept när man har en hektisk dag i vardagen.

Mamma kom med en gigantisk Zucchini häromdagen så jag kände att vi var tvungna att ta tillvara på den, och kom på den här rätten.

Ingredienser:

400 gram Pasta penne
1 Stor Zucchini
1 vitlöksklyfta
Olivolja
Salt
peppar
3-4 msk soltorkade tomater creme
Urkärnade Kalamata oliver
Ca 1 dl riven parmesanost
Färsk Basilika

Gör såhär:

Koka pastan i ca 10 minuter.
Under tiden skär du Zucchinin i lagom bitar.
Skala och finhacka vitlöken.
Stek Zucchinin tillsammans med vitlöken i oljan tills det får lite färg. Krydda med salt och peppar.
När pastan kokat klart häller du av allt vatten, förutom ca 1 dl av vattnet.
Rör ihop soltorkade tomater cremen tillsammans med pasta vattnet och blanda ihop med pastan.
Blanda i Zucchinin, oliverna och den rivna parmesanosten och servera.
Strö över strimlad färsk basilika och njut!

 

vegetarisk pasta 2 vegetatisk pasta 1

Smaklig måltid!

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

Jobbsituation – Tankar och verklighet!

Jag får lite frågor då och då, där ni undrar vad jag jobbar med., så jag tänkte att jag ska uppdatera er lite mer gällande min jobbsituation.

Jag jobbar på Telia, Sveriges största teleoperatör, som personlig rådgivare.
Det innebär att jag är account manager för små och medelstora företagskunder, som har sina kommunikationslösningar hos oss. Eller som är nyfikna på att se vad vi kan erbjuda, som inte deras operatör kanske kan.

Jag tar hand om deras kommunikation, och ser till att de har de bästa lösningarna, för just deras företag.
Jag ger företagen verktyg, och vägledning, som i sin tur ska leda till att deras versksamhet kan växa och utvecklas framåt.
:
Det innebär med andra ord mycket kundkontakt.
Möten, både via telefon och fysiska möten. Mycket mail kommunikation. Tar fram offerter / avtal,
Jag är deras högra hand när det kommer till deras kommunikationslösningar helt enkelt.
En person de kan vända sig till vid frågor/funderingar, beställningar, rådgivning osv.

Det kan vara allt från maillösningar, till mobilabonnemang, bredbandsuppkopplingar, växellösningar eller molnbaserade tjänster.

Jag har arbetat med just detta i lite drygt 2 år, men har varit på företaget i 12,5 år.
Med andra ord väldigt lång tid.!
Jag har ju varit mammaledig 2 gånger under den här tiden, men det är ändå väldigt länge som jag varit på ett och samma företag.
Men det innebär att jag tycker att det är ett väldigt bra företag att jobba på.
Jag trivs bra på mitt jobb, och med mina kollegor, men har kännt ettag att jag är redo för att ta ett nytt steg i livet.
Kan absolut tänka mig något nytt på samma bolag, men känner att jag vill utvecklas, och vidga mina vyer. Jag vill utmanas mer. Lära mig mer.

Om man får önska fritt, så hade jag ju självklart önskat att jag kunde livnära mig på mina socialamedier.
Jag älskar att skriva till er. Fota och redigera bilder, filma och spela in videos som läggs upp på youtube.
Men tyvärr så är det svårt att kunna livnära sig på det som det är nu.
.
Ännu svårare när man har ett heltidsarbete och spenderar 9,5  timmar om dagen hemifrån (med restid)
När ska tiden finnas över till de sociala kanalerna?

Den här situationen innebär att man just nu har 2 jobb..
Man jobbar heltid på sitt ordinarie arbete, och när man kommer hem fortsätter jobbet, för att kunna ha något att dela med sig av på kanalerna.
Sen vill man också ha tid över till sin familj. De går alltid först.
Så därför får man sätta sig med datorn på kvällen när de sover. Det blir med andra ord väldigt långa arbetsdagar.

Men om man skulle tänka bort drömmen att jobba med detta, så finns det nog väldigt mycket annat där ute som skulle kunna göra att jag trivs bättre, alla de timmar om dagen, som man faktiskt spenderar på sitt jobb.
Man måste våga satsa i livet, för att vinna, och man vet inte om det kommer bli bättre förens man faktiskt har vågat prova.

Jag har lovat mig själv att släppa på min comfortzone och vidga mina vyer.
Jag vet vad jag kan, och vet att jag gör det jäkligt bra, så därför tror jag inte att det skulle bli några som helst problem att släppa tryggheten, och ta nästa klivet ut i livet och karriären.

Nu blev det ett väldigt långt inlägg.

Stor kram till er om ni orkade läsa. ❤

 

Berätta gärna vad ni jobbar med!

 

outfit med hatt 5

Annons
Kommentera (2)

Kommentera

  1. sandrasblogg
    sandrasblogg

    Sara:
    Jag har ingen fast inkomst på min blogg, pga att ja bloggar på vimedbarn och det man brukar tjäna pengar på är reklamen, eller om man skrivit ett kontrakt med dom. Men de har inte jag.
    Däremot så får jag betalt vid olika samarbeten, och det kan variera väldigt mycket.
    Vissa gånger får man bara en produkt, andra gånger även pengar.
    Däremot så funderar jag på att byta bloggportal då jag känner att jag inte får ut någonting alls av att blogga här. De har valt ut några bloggare och satsar endast på dom.

    Får inga extrapengar för att ni klickar på hjärtat. Det kan kanske skilja på andra bloggare? Men jag har inte det iallafall.
    Men blir ändå glad om ni trycker på hjärtat :) Då känns de som att ni läst det man skriver.

    Kram

  2. Sara

    Vad kul att du delar med dig.
    Jag är lite nyfiken på hur mycket du tjänar på din blogg.men pengar kan va känsligt så jag förstår om du inte vill svara.

    Men en sak jag är lite nyfiken på är följande:

    En del bloggare brukar skriva ”tryck på hjärtat om ni gillar” och då undrar jag om det ger ett extra tillskott i kassan om man trycker på gilla.hoppas du kan o vill svara på det. Jag är lite nyfiken:)
    Ps.trycker på gilla av flera själ nu då:) men mest för att jag gillar din blogg:)
    Kram

Se fler...

Dagens middagstips – Fiskgratäng

Här kommer jag med ett middagstips på en fiskgratäng, som blev mycket poppis här hemma.
Alla ville i princip slicka tallrikarna för att inte gå miste om något :)

Du behöver:

Gratängsås

  • 3 msk margarin
  • 4 tsk citronsagt
  • Vitpeppar
  • Salt
  • 2 st ägg gulor
  • 4 msk matlagningsgrädde
  • 1 fiskbuljongtärning
  • Färsk dill
  • 1,5 dl vatten
  • 2 dl mjölk
  • 3 msk vetemjöl
  • 100 gram räkor
    .

Potatismos

  • salt
  • 1 st ägg, gulan
  •  vitpeppar
  • margarin
  • 0,5 dl mjölk
  • 500 gram potatis
    .

Fisken:

  • 2 krm salt
  • 400 gram fiskfilé(er)
  • 0,5 msk margarin, Till formen

fiskgratäng 1 fiskgratäng 2fiskgratägn 3

 

Sätt ungnen på 200 grader.
Skala potatisen och koka ca 25 minuter.

Smörj en ungssäker form och lägg fisken i formen och salta.

Täck fisken med folie och tillaga i ungen ca 15 minuter.
När fisken är klar, ta ut formen och höj värmen till 250 grader.

Medan potatisen kokar och fisken står i ugnen kan man börja med såsen.

Smält margarinet i en kastrull på svag värme och lyft kastrullen från plattan.
Tillsätt mjöl i det smälta margarinet och rör om. Späd med mjölk och vatten, lite i taget under omrörning.. Vispa så att blandningen blir helt slät och klumprfri.

Sätt tillbaka kastrullen på plattan och koka upp såsen under ständig omrörning. Låt såsen koka på svag värme i några få minuter.
Smula ner buljongtärningen i såsen och smaka av med salt, peppar och pressad citron.

Blanda äggulan med grädden i ett glas och häll blandningen under vispning, ner i den varma såsen. Obs! nu får såsen inte koka mer.
Tillsätt dill och räkor och blanda om.

När potatisen är klar är det dags att göra potatismoset.
Mosa sönder potatisen med en elvisp eller stomp.
Tillsätt mjölk, äggula, salt, peppar, margarin och smaka av.

Spritsa eller klika ut moset runt kanterna på gratängformen och häll såsen över fisken och gratinera i övre delen av ugnen i ca 5 minuter.

 

Smaklig måltid!

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

stats