Så var denna helgen slut!

OJOJ vad helgerna går fort. Varför är det alltid så?
Iof tycker jag veckorna också flyger iväg, men jag börjar få lite panik. Redan okt, hjälp, i januari ska jag börja jobba igen och Wilmer ska börja på dagis. Januari är snart här om det ska fortsätta i den här takten.
Jag ska inte längre få spendera nästan alla dygnets timmar med det finaste jag vet. ÅNGEST!

Samtidigt som jag tror och vet att Wilmer kommer älska att gå på dagis och jag kommer tycka det är kul att börja jobba igen, så kommer hela livet förändras. Det blir verkligen v a r d a g  och man kommer få känna på det hårda livet. Hinna med att hämta på dagis, laga mat, och få kvalitétstid med Wilmer innan han är helt slut. Vardagslivet kommer bli tufft!
Måste också bestämma mig om jag ska jobba 100% eller 75%. Det är lite att tänka över.

Hur som helst så får man se till att verkligen njuta och ta vara på den tiden som är kvar.  För det är ju ändå mer än 3 månader och mammaledigheten har varit det mest underbara jag fått uppleva. Att få följa Wilmers utveckling och vara med i alla hans utvecklingsfaser är något jag är otroligt glad över att fått uppleva.
Vi har det så otroligt bra att vi får den chansen här i Sverige. Det är väldigt få länder som har det som vi.

Nä, nu ska jag sluta svamla och ta mig en dusch och gå och sova.
Godnatt!