Sandra – Mamma till Wilmer och Joline

Vet inte riktigt hur jag ska börja det här inlägget.
Jag sitter och stirrar in i skärmen. Jag har så mycket jag egentligen vill få fram och skriva, så många tankar. Men jag vet inte hur jag ska formulera mig på ett bra sätt.

Då och då får jag mail från läsare som upptäckt falska bloggar, instagrams eller facebook konton med bilder på mig, mina barn och  min syster.
Det har varit så i flera års tid. Vissa perioder mer än andra. Man har nästan slutat att bli upprörd när det händer, för man vet att de ändå inte händer något när man ska försöka hitta personen i fråga, och anmäla.

Men när jag en onsdagskväll i November får ett samtal i från polisen, som berättar att jag, mina barn och min syster är inblandade i en jättestor polisutredning, där den åtalade tjejen, använt bilder på mig, min syster och mina barn, och lurat flera män på pengar som närmar sig miljonen. Då känns allt väldig allvarligt och jag blir så jävla rädd.  Såklart snurrar det sjukt mycket tankar i hjärnan när jag får detta samtalet och hör allt som polisen berättar.
Där och då lyssnade jag mest. Jag blev så chockad av att höra allt, så jag visste knappt vad jag skulle fråga. Men efter samtalet, när man fått smälta det hela lite, så kommer det självklart mängder utav frågor och tankar.
Men några dagar senare pratar jag med polisen igen och får reda ut några frågetecken, men vi har också ett förhör.

Jag tänker inte skriva så ingående gällande detta här på bloggen. Har hållit alla utom mina närmaste utanför det här, än så länge, men idag pratades det om detta på nyheterna, och det stod lite mer utförligt i tidningen om detta, och vi är även kallade till rättegång som äger rum ganska snart, så nu känner jag att jag kan berätta, iallafall att detta har hänt..

Jag har vridig och vänt på mina tankar hur mycket som helst. Min hjärna är vänd ut och in med alla tankar som snurrar. Bland annat hur jag ska göra med min Instagram, med bloggen, osv.
Ska jag fortsätta blogga? Ska jag lägga ner den? (Samtidigt som det då känns som personen i fråga som är åtalad vinner.) Varför ska hon få mig att sluta göra något som jag verkligen gillar.?
Ska jag göra om bloggen till en annan typ av blogg där jag inte publicerar bilder på barnen. Ja ni förstår. Det är mycket tankar.
Även tankar som får mitt hjärta att galopera av nervositet. Vad hade hänt om någon av killarna hon haft kontakt med träffat på mig eller min syster på stan? Trott att det var vi som lurat dom på massor av pengar? Ja ni kan ju själva tänka vad som hade kunnat hända.

Så även om det känns super obehagligt och jobbigt att behöva sitta i en rättegång, och riva upp allt detta, så kanske det nu en gång för alla kan bli slut på det här?!

Det var lite av dagens tankar.
Därför jag inte heller varit super aktiv på bloggen den senaste tiden. Har pendlat mellan att jag bestämt mig att sluta, till att jag inte vill sluta, att jag inte vill publicera bilder på barnen, till att jag skriver sandrasblogg på alla bilder barnen är med i.
Har fortfarande inte bestämt mig och vad mitt slutgiltiga beslut kommer att bli.