Denna vecka ska bli full av promenader. Motionera motionera. Det är så härligt nu när vädret är så bra.
Måste bara berätta om min och Saras "skräckupplevelse" på vår promenad igår.
Vi gick elljusspåret, 5,2 km. Helt plötsligt hör jag att det prasslar och jag kollar bakåt, och ser en stor orm slingra omkring. Jag skriker och blir livrädd. Sara blir också livrädd för hon vet inte vad jag skriker om. Hon höjer upp sina stavar så jag nästan får den ena i ansiktet. Jag fångar den. Vi springer och skriker.
Jag berättar att jag såg en orm. Sara skriker ännu mer då. Sen stannar vi upp, skriker, ryser, skrattar. Men fortsätter att gå.
Efter någon kilometer är det dax igen.
Där vi går är det lerigt och jag tycker att jag hör vatten pårla och tänkte, finns det en bäck här? Kollar åt sidan och ser ytterligare en jätte stor orm som slingrar omkring. Samma visa igen. Men denna gången springer vi skiit långt. Vi är livrädda!
Fy va läskigt det är med ormar och tur att ingen stötte på oss i skogen. Hade nog sett väldigt roligt ut, med 2 skrikande springande tjejer.
usch fy fasen va äckligt, hatar ormar!
Säg inte sådär, vi som ska komma imorgon till er. 🙂 Är livrädd för ormar
Ok när och vart då? kram
Ok..när och vart då?
Ormar är inte farliga om man låter dem vara ifred.
Stanna och njut av att se deras rörelser och smidighet.
Oh fy, ormar som är så vidriga!
Uäck!, ryser hela jag!
hahahahahaha fan vad roligt du beskrev din upplevelse med ormarna. Kan verkligen se hur ni springer och skriker där. Usch för sånna äckliga grejer 😛
Fyy vad läskigt…jag hade en kopparsnok på tomten igår och jag vart lika rädd för den så jag skulle nog ha dött..men jag följer gärna med på promenad i veckan om ni ska gå nåt mer…krma kram och hoppas allt är bra