Idag har Wilmer haft innebandysammandrag, på hemmaplan, och wow, vilka grymma grabbar.
Som dom utvecklats denna säsongen. Inte bara spelet utan också lagkänslan. De hejjar och säger fina saker till varandra hela tiden. De kramas när de bli mål och sprider en enorm glädje på planen.
De gjorde en riktigt bra omgång, med 3 vinster och en oavgjord match.. om man nu får räkna målen… men barnen gör ju det ändå 
?
Jag tycker det är så himla fjantigt att man inte ska få räkna målen när barnen spelar matcher? Varför har man börjat med det? Jag förstår inte poängen i det för 5 öre?
Barnen räknar ju och håller koll på om de vinner eller inte iallafall…
Br inte barn lära sig att man vinner ibland, och förlorar ibland, men att det inte är det som är det viktigaste? Utan att man ska ha kul, och kämpa tillsammans som ett lag är det som leder till framgång.
Jag och Sara hamnade i sekretariatet idag…, men de gick ju bra det med, som tur var! Vi var lite nervösa att vi skulle göra bort oss, eftersom matcherna blåses av efter 1,5 min, för byte. De är mycket tider att hålla koll på samtidigt som man vill kolla på matcherna också.. Men det gick somsagt bra.
Vi skrek som galningar och hejjade och skrattade. Sn kom vi på, får man ens heja när man sitter där? Haha, strunt samma, klart vi vill heja på våra barn.
Håller med dig. Det är viktigt att lära sig att både vinna o förlora kan jag tycka.
Kommer ihåg att det alltid va så töntigt i skolan när man gick på lågstadiet…så hade vi brännboll o ofta var det barnen mot föräldrarna….och kors i taket….det blev alltid lika…. tyckte det var tråkigt då för jag visste ju att det inte va rimligt
Sara. Eller hur. Tycker det är supertråkigt att det inte är så.
Vi vann eller förlorade när vi var små och jag såg inte det som ett problem över huvudtaget då..