Sandra – Mamma till Wilmer och Joline

Joline och dockan!

Joline fick sin första docka härromdagen. Den gråter och låter lite om man trycker den på magen.
Det är så kul att se skillnaden mellan tjejer och killar vad gäller att leka och handskas med dockor.
(Nu drar jag självklart inte alla över en kant, men detta gäller de flesta som jag sett)

Tjejer, redan när dom är så små som Joline, dvs lite över 1 år är försiktiga och bär barnet som man ska. Tar hand och pysslar om bebisen, precis som det vore en levande.
Sen kommer vi till killar. De bär dockorna i fötterna, kastar och slänger med dom, och är så oförsiktiga som man kan vara och man tänker verkligen att herregud, vilken tur att det bara är en docka 🙂

Är det genetiskt och medfött att tjejer är mer försiktiga? Har de redan moderskänslan inom sig? Eller varför är det så här?

 

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Helen

    Haha, Josefin, det förstår du väl att hon inte påstått att killar inte har faderskänslor! Vilken dum kommentar om du ursäktar! Det är väl självklart att Claes är en bra pappa oavsett om Wilmer gullar eller kastar runt dockan!

    Sånt är ju individuellt! Min kompis son är väldigt mån om bebisar, älskar vår bebis och vill hålla i honom och tjatar tills han får. Han är en lugn kille och väldigt lik sin mamma i personlighet…
    Det handlar ju mkt om vad de är intresserade av….

    Och det är ju tur att barn är olika och inte är som alla andra!

    Jag håller med Mill till 110% kunde inte sagt detbättre själv. Även om jag vill försöka uppfostra vår Alfons till en lugn kille som kan prata känslor så kommer andra att bemöta honom med det gamla synsättet på pojkar och flickor av tex dagispersonal, mor och farföräldrar, skolan, kompisar osv.

    Jag tycker dina barn är sååå fina och du verkar vara en toppenmamma åt dem!!!!

  2. Mill

    Hm, svårt. Det vore konstigt om inte något är nedärvt med tanke på 4 miljoners evolution och det kan nog vara svårt att ändra på ett beteende i så fall. Samtidigt så är jag övertygad om att vi behandlar barn olika beroende på vilket kön de har. Det kan måhända vara omedvetet, men vi gör det garanterat. Även om de får leka med alla sorters leksaker tror jag att vi ändå reagerar när de leker med ”rätt”. Det kan vara genom att uppmuntra den leken extra mycket eller att med miner och blickar visa att det är ”rätt” leksak. Vi är också fostrade in i det och det tar mer än en eller två generationer att ändra på sådant. Sen handlar det ju om mer än leksaker. Vi fostrar barnen genom att klä dem på ett visst sätt och att de därmed identifierar sig med sitt kön. Vi generaliserar ofta barn i grupp och ropar till exempel ”Kom nu, tjejer” vilket också leder till att barn redan från födseln får lära sig vad som förväntas av dem. Jag tycker ändå att det viktigaste är att vi börjar uppmärksamma genus och att vi gör vårt bästa för att våra barn ska få samma möjligheter i livet, oavsett kön. Att de ska känna sig fria att välja efter hjärtat snarare än efter vad som förväntas av dem. Sen är det ju också så att föräldrarna inte kan göra allt. Barnen ingår i en större social gemenskap och oberoende av vad vi gör som föräldrar så kommer de förr eller senare underfund med hur de ska vara för att passa in i mallen. Sorgligt, men sant.

  3. Helen

    Jag tror det mest beror på att samhället bemöter tjejer och pojkar olika. Nu när jag själv fått en son vill jag inte kasta honom bilar och bollar, jag vill gärna att han ska få utvecklas som han själv vill.
    Vår dotter har aldrig varit så mkt för dockor, hon älskar att springa och hoppa omkring, leka med dinosaurier och klä ut sej till pirat är bland det roligaste hon vet…. Jag blev galen på min mamma och svärmor som köpte hem barnparfym med disneyprinssesor och barnsmink såsom glitternaglack och läppglans. Jag tycker inte man ska vara för utseendefixerad som liten. Sånt där kan vänta. Jag menar till en pojke köper man ju inte hem hårgele och parfym till i present, de får uppmaningar om att gå ut och sparka boll osv. Förstår du hur jag menar?
    Kramar

  4. Josefin

    Med det menar du att pojkar/män inte har några faderskänslor? Har claes slängt omkring era barn och varit oförsiktigt? Menar du att det bara är modern som har känslor och skyddar sina barn? Om du tänker historiskt sett så var papporna lika mycket med sina barn som mammorna. Eftersom vi som släkte är samlare så har både mannen och kvinnan samlat maten och båda uppbringat barnen lika mycket….märklig tanke

    1. sandrasblogg

      Josefin: Absolut inte!!!! Det var inte så som jag menade, Självklart har pappor faderskänslor… Men jag tror inte de känslorna kommer förens de själva får egna barn. Oftast! Självklart finns det undantag.

  5. emilie

    Ja jag håller med dig till viss del. Jag har en son hemma som snart är två år gammal. Han har både haft bilar, en docka och platsdjur att leka med. Han leker iofs med alla dom sakerna men på nått sätt har han alltid dragits mer åt att leka med bilarna utan att vi då ”tvingat” honom till det…han är rent utav galen i bilar…=)

  6. Helen

    Med risk för att få dom på mig som tycker att det ska vara jämnlikt på allt 🙂 så anser nog jag som du att vissa saker nog är medfödda .

    Jag har ju också kille / tjej med 2 år imellan ålder som fått leka med varandras saker. Men trotts det så har lekarna skilt sig väldigt mycket .

    Fast visst är det lite konstigt att det blir så .

stats