Just nu sitter jag i soffan.
Barnen sover och Claes duschar. Det är lugnt och tyst här hemma, men ändå känner jag att min andning sitter ända uppe i halsen.
Det har varit rätt mycket den här veckan, med kalas, förberedelser osv, men sen så är det så extremt här hemma om dagarna just nu.
Wilmer är super speedad från morgon till kväll och kan inte sitta stilla många minuter. Han testar gränser hela tiden, och gör precis tvärt emot vad man säger. Vissa dagar känns det som man inte gjort annat än att bli arg, och förklara för honom att han inte kan/får göra si eller så. Och vi har verkligen provat alla olika sorters metoder. Prata lugnt, och förklara, han får gå och skämmas, osv, men ingenting verkar fungera.
Det är riktigt tufft!
Vi försöker dessutom vara rätt så hårda och konsekventa i vår uppfostran, och sätter tydliga regler och gränser. Så att se att han gör precis så som vi inte lärt och uppfostrat honom till är hårt.
Vi är så, för att vi vill att våra barn ska få en trygghet och för att de ska vara väluppfostrade, för det finns inget värre än ouppfostrade barn som inte har regler eller gränser från sina föräldrar.
Sen är det självklart så att barn ska få vara barn, och de kan inte uppföra sig perfekt jämt, men det är absolut inte det jag vill eller menar.
Joline är super mammig just nu, och om det bara är vi hemma, så är hon jätte uttråkad och bara gnäller. Hon vill vara i famnen hela tiden, och är inte alls nöjd med att sitta en liten stund och leka själv.
Man måste vara med henne hela tiden, och hon ska tillochmed sitta i mitt knä helst när hon ska leka.
När det är sånt här kaos, och liv här hemma om dagarna, så känner man verkligen att man blir på dåligt humör. Jag kan gå och känna mig arg och irriterad, och det är verkligen ingen känsla som jag tycker om att känna.
Men när man knappt kan gå på toa själv, utan att någon ska gråta eller rycka i handtaget så är det inte så konsigt.
Det är hög ljudnivå, och man blir stressad av det, så det är inte så konstigt att man känner hur andan är uppe i halsen på kvällen.
Jag ÄLSKAR mina barn över allt annat, det är absolut inte det jag menar nu. Och jag vet att de går igenom olika faser och utvecklingsprocesser. Och det är en tuff sådan som vi är inne i just nu, så jag riktigt längtar tills det ska bli bättre, för det VET jag att det blir, för eller senare. Och självklart är vissa dagar tuffare än andra.
Men ärdet fel att känna att det skulle vara skönt med en liten kort paus, eller ett andrum ifrån vardagen i några timmar?? Att bara få vara och tänka på sig själv en stund? Det skulle jag verkligen behöva just nu! Men jag får dåligt samvete för att jag känner så.
Foto: Laila Villebeck Sminkning: Elin Wiklund
Det är väl absolut inget fel att känna så , det behöver nog alla . Själv är jag ensam med 2 små och skulle göra allt för en liten paus ibland
Der är bra att du skriver om det, många vill nog försköna verkligheten. Förstår precis vad du menar trots att jag bara har en liten 3-årstrotsig tjej:) En ”tröst” är nog i alla fall att allt går i faser och detta snart är glömt. Men visst känner man för att bara vill sjunka genom jorden ibland när man är mitt i kaoset :/
Vill inte skrämma dig men det finns ett gammalt uttryck som stämmer.
Små barn små bekymmer, stora barn stora bekymmer.
Åååå tänk vad härligt det är att se någon skriva el prata om just detta. Gör det är enormt tabubelagt att verkligen prata om hur jobbig ens barn är. Bara för att man tycker så så älskar man ju inte sina barn mindre. Vilka barn är som ljus hela livet igenom
Och aldrig driver sina föräldrar till vansinne stundvis.
Jag tycker då allt att vågar man erkänna för sig själv och andra att barnen är lite jobbiga ibland älskar man dom mer!!!!
Det dåliga samvete får man alltid tampas med Pga man är sin egna fiende. Vem är inte värd lite egen tid att andas och reflektera och det behöver man så man orkar att vara en bra förälder. Så unna dig självets gott samvete el gör det till en vana att den och den tiden den dagen har jag ”schemalagd” egentid så man har lite att längta efter!!!
Och du är den bästa förälder. Till dina barn även fast du tycker som år jobbiga ibland. Helt naturlig känsla!!!
Hehe, och jag som alltid tittat på din blogg och känt att du måste vara världens bästa mamma som aldrig blir arg och trött på dina barn. Som aldrig höjjer din röst till skyarna. För då är alltid så positci, bakar, åker på utflykter, bloggar så flitigt och styr.
Men då är du precis lika mänsklig som jag.
Det är skönt att höra ärligt ibland om hur dte kan kännas att ha barn och hur det är att vara mamma.
kramar
INGET KONSTIGT ALLS! Ta dig tid att göra något kul, Jenny kanske kan vara barnvakt någon kväll/dag till W och någon annan åt J så du kan få åka iväg själv eller med Claes och göra något mysigt som ni länge tänkt på. Som flera skrev, ladda batterier för att sen LÄNGTA efter sina knoddar =)
Hej! Läser din härliga blogg ibland och jag tycker absolut inte att du ska ha dåligt samvete! Jag håller med de andra kommentarerna innan och känner precis som du ibland! Det är jobbigt med barn ibland och man får tycka det! De testar gränserna till max och kan driva en till vansinne ibland! En paus är man väl värd och precis som föregående talare får man då chansen att hämta nya krafter! Tack för din ärlighet! Missförstå mig rätt men det är ibland skönt att veta att man inte är ensam med att tycka så ;)! Tack för en bra blogg ;)! //Carolina
Tack snälla för alla era fina ord och peppande kommentarer och idéer.
Jag ska försöka att ta mig lite egentid då och då 🙂
Oh, jag känner så väl igen mig i det du skriver! men visst är det så, att man SKÄMS för att man ens tänker så?! Att man vill vara ensam, om bara för en liten stund…
Vi har det riktigt jobbigt hemma med. Thexas är en riktig livlig krabat som sätter oss på prov var och varannan minut. Se till att få lite egentid. Det mår både du och barnen bra av! Kramar till dig!
I hear you sister…
Försök att fixa barnvakt en helg, ta med dig Claes på en romantisk weekend nånstans, eller var hemma bara ni två utan måsten, rå om varandra och NJUT av tystnaden!
Alternativt gör något roligt med Jenny eller en vän – vad du än känner för mest – GÖR DET! Det skulle göra dig till en bättre mamma, tanka lite energi, ta igen sömn etc. Inte ett dugg egoistiskt – tvärt om!
Kanske skulle barnen må bra att få vara ifrån varandra de med? Tror även det är nyttigt ibland.
Och självklart vänder det, förmodligen snabbare än väntat. Håll ut.
Om det inte går att fixa barnvakt för så
”lång” tid kanske några timmar går att lösa. Tänk dig en middag på stan, bio, en drink nånstans bara du och Claes eller varför inte en helt galen utekväll med tjejerna? 🙂
Du är en supermamma Sandra, tvivla aldrig på det <3
Styrkekramar
Sandra, jag förstår precis hur du känner det är verkligen jätte jobbigt o tufft. Jag hade precis likadant när mina var mindre. Se till o få en stund för dig själv om så bara för nån timme eller två. Gör något du mår bra av, du ska absolut inte ha dåligt samvete. Ingen mår bra när du mår dåligt, barnen läser dig så lätt. Planera och unna dig lite egentid då och då! Kram Malin
Jag tycker absolut inte att du ska ha dåligt samvete för att du känner som du gör. Herregud, barn är asjobbiga ibland, även vuxna kan man ju bli galna på 😉 Men jag tycker att du tänker vettigt och det kommer att bli bättre, för värr känns det ju ibland inte som att det kan bli!?! När du känner att det blir för mycket så måste du vara lite egoistisk och kan du ta barnvakt om det bara är för en timme så gör det så att du får andas och samla energi. Det gör dej inte till en dålig mamma, snarare tvärt om! Kramar till dej vännen!
Hade lika gärna kunnat vara jag som skrev ditt inlägg, för jag känner igen mig såå väl!!
Stor kram till dig!!!!!!
Å jag vet precis hur du menar, idag känns det som jag varit arg hela dagen. Precis tvärt emot , gapar, skriker, testar gränser å bara skrattar när man säger till,
Hej kära du!
Jag har barn med 17 mån mellanrum och vet PRECIS vad du menar, en period höll vi nästan på att skiljas för man tänkte åt då fick man i alla fall varannan vecka i fred, vi var så trötta och sjukorna avlöste varandra….idag är barnen 5, 6 år och det är så lätt och ljuvligt och dom leker med varandra jämt! Så håll ut och ta en weekend med en väninna så kan din man ta en med sin vän helgen efter 🙂
Tycker absolut inte att du ska ha dålig samvete för att du behöver en paus!! Tror man blir en bättre mamma om man ibland får lite andrum och kan ladda sina batterier. Det är på så sätt man orkar ta nya tag och fortsätta vara hård och konsekvent.