Mitt i allt, så ångrar man sig!

I morse började jag rensa garderoberna vi har på kontoret. (Det blivande bebis rummet)
Jag var tvungen att rensa bort massa skit och strukturera upp det, så vi får plats med bebisens kläder och sånt.

När man rivit ut allt, och är mitt i kaoset, så undrar man vad tusan man håller på med.
Men efter ett par timmars slit, rensning och städning så är det klart, och såhär efteråt är det ju grymt skönt.

Jag kom in i ett städrus, så jag fortsatte att rensa i våran byrå som innehåller handdukar, lakan osv. Rensade lite där också, och har nu även tagit hand om MASSA tvätt.
Men nu var jag tvungen att sätta mig ner några minuter.
Känner att min rygg värker och inte klarar av sånt här jobb egentligen. Men det måste göras så det är bara köra på.

Men tror ni det kändes hopplöst när det såg ut såhär i rummet förrut?